”….till de utvalda som lever skingrade, som främlingar, i Pontos, Galatien, Kappadokien, Asien och Bithynien” (1 Pet 1:1b)
Brevet är skrivet
till judar som levde borta från sitt hemland. De levde i en främmande kultur, i
ett land med främmande språk och med främmande värderingar. De var helt enkelt
främlingar.
Så är det också att vara kristen idag. Vi lever i världen , men vi tillhör inte världen (Joh 17:14). Förr sjöng man ofta ”hemlandssånger”. Man kunde sjunga ”Jag är en gäst och främling här” eller ”mitt rätta hem är i himlen”. Vi borde kanske börja sjunga de sångerna igen. Det är en riktig teologi. Vi är bara här en kort tid innan vi får komma hem.
Jesus säger att
han har gått i förväg för att bereda plats för oss. Då tiden är inne ska han
komma tillbaka och hämta oss för att vi ska vara där han är (Joh 14:1-3).
Vi lever i
konfrontation med världens sätt att tänka (Joh 17:14). Vår uppgift är inte att
anpassa oss till världen (Rom 12:2), utan förändra världen så att Gud vilja kan
ske och Guds rike kan komma (Matt 6:10).
Dagens manna: ”Älska inte världen” (1 Joh 2:16) Här kan du lyssna till en hemlandssång: Jag är främling
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar