tisdag

....., men när de kom till Harran... (1 Mos 11)

"Men när de kom till Harran slog de sig ned där" (1 Mos 11:31)

Jag skrev igår om alla 1.153 gånger som ordet "men" nämns i Bibeln. Ibland är det i negativ betydelse, att något började bra, men..., och ibland är det i positiv betydelse, att allting gick dåligt, men en dag....
I dagens vers började allt bra. Gud kallade Abrahams familj att lämna Ur i Kaldeen för att utvandra till Kanaan. Och de var lydiga. Terach, Abrahams far, tog med sig sin son och utvandrade. De gjorde som Gud hade sagt. De lämnade allt för att följa Herrens ledning. I rätt tid, i rätt riktning.

Jag tror att vi är många som kan känna igen oss i Abrahams uppbrott. En dag mötte vi Herren och bestämde oss att följa honom helhjärtat.

Men något kom i vägen. De var kallade till Kanaan, men då de kom till Harran slog de sig ned där. Det står inte varför de gjorde det. Men något hände som gjorde att de gav upp sin kallelse, sitt beslut att följa Herren. De var lydiga halvvägs. De stannade inte bara i Harran tillfälligt, de bosatte sig där.

Det kanske kan vara så i ditt och mitt liv också. Vi gjorde en överlåtelse och började följa Herren, men halvvägs tappade vi kursen och fastnade någonstans på vägen. Det blev inte som vi hade tänkt eller som Gud hade tänkt.

Men Gud gav inte upp. Ännu en gång kallade Gud Abraham och sa: "Lämna ditt land, din släkt och ditt hem, och gå till det land som jag skall visa dig. Jag skall göra dig till ett stort folk, jag skall välsigna dig...." (1 Mos 12:1-2).

Så är det också i ditt liv. Även om du gick fel i första läget, och andra läget, och tredje läget, har inte Gud gett upp med dig. Han kallar på nytt. Det finns välsignelser framöver. Både för dig och genom dig till andra. Gud har inte gett upp. Ännu en gång...

/PB

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar