Bibelläsningsplan februari

Ni tänker fel!

Från dagens bibelläsning i Matteus 22:
"Ni tänker fel", utbrister Jesus i ett samtal med några saddukeer. Jesus redovisar också två orsaker till att de tänkte fel. Jesus säger: "Ni tänker fel därför att ni varken kan skriften eller vet något om Guds makt" (Matt 22:29).

Det fanns alltså två skäl till att saddukeerna tänkte fel:
- De kunde inte Skriften (Bibeln)
- De visste inget om Guds makt

Hur är det idag?
- Den gamla läsartraditionen, där man verkligen studerade Guds ord dagligen och noggrant, har idag i bästa fall blivit ersatt av ett lösryckt bibelvers på språng ut i vardagen.
- Har vi fortfarande tro på Guds makt som kan förvandla människor och samhällen?

Eller säger Jesu samma sak till oss idag som han sa till saddukeerna: "Ni tänker fel".

Men låt oss bryta den trenden. Låt oss börja tänka rätt. Och hur tänker man rätt? Ja, det måste ju vara motsatsen till att tänka fel:
- Öka vår kunskap i Guds ord
- Förvänta att uppleva Guds kraft mitt i vår vardag.

/PB

Bibelläsningsplan januari

Se upp! (1 Mos 15)

Abraham hade blivit gammal utan att ha fått någon son. Han var barnlös och beklagade sig inför Gud. Abraham såg ingen utväg.

Då tog Gud med sig Abraham ut och sa: "Se upp mot himlen och räkna stjärnorna om du kan! Så talrika skall dina ättligar bli" (1 Mos 15:5). Abraham hade tittat nedåt tillräcklig länge. Han såg på sina egna resurser och på sin egen kraft och förmåga. Men så sa Gud "se upp", och då Abraham stod där och försökte räkna stjärnorna växte hoppet och tron. Och det blev som Gud sa, även om det såg omöjligt ut.

Gud ber sitt folk i många olika situationer att inte se ned, utan att lyfta blicken. I Nya Testamentet kan vi läsa en berättelse om då Jesus är ute och går med sina lärjungar. Lärjungarna väntade sig ingen framgång eller skörd. Inte nu i alla fall. Kanske senare. Men Jesus talade om för dem att de såg åt fel håll och bad dem lyfta blicken: "Ni säger: fyra månader till, så är det dags att skörda. Men jag säger er: lyft blicken och se hur fälten redan har vitnat till skörd." (Joh 4:35)

Kan det vara så att vi, Guds församling idag, ser alltför mycket nedåt, eller inåt. Kanske finns det en skörd som väntar runt omkring oss. Kanske Herren säger till oss "Lyft din blick".

Då Jesus talar om de sista dagarna talar han om att det ska råda skräck och ångest inför vad som sker på grund av naturkrafterna och människors ondska. Han talar om en tid som påminner mycket om den tid vi lever i. Då är det lätt att se nedåt och gripas av hopplöshet. Men inför den dagen  är Guds budskap till oss: "När allt detta börjar, så räta på er och lyft era huvuden, ty er befrielse närmar sig". Då väntar vi på vår förlösning och inte på vår undergång.

/PB

Tror du? (Matt 9)

I Matteusevangeliets nionde kapitel ser vi vilken betydelse Jesus ger åt vår tro.
Redan i andra versen kan vi läsa: "Och då han såg deras tro..." Det handlar om några män som bar fram en lam man till Jesus. Enligt berättelsen var det männens tro som fick Jesus att agera. Kamraternas tro var den utlösande orsaken till att mannen blev frisk.

Lite senare i samma kapitel säger Jesus till en kvinna som blev botad "din tro har frälst dig" (vers 22). Vi kanske skulle ha sagt att det var Jesus som botade henne och att det var Jesus som frälste henne. Men Jesus säger att det var kvinnans tro som botade henne!

I den 27:e versen kommer två blinda till Jesus för att få sin syn tillbaka. Jesus frågar dem "Tror ni att jag kan göra detta?" De blinda männen svarade "Ja, Herre". Och därefter säger Jesus: "Som ni tror skall det ske med er". Därefter öppnades de blindas ögon. Jesu budskap till männen var att det skulle bli som de trodde.

Jesus tillmäter vår tro en enorm betydelse. Det verkar som om vår tro är något som frigör kraften i Guds löften. Jag skulle inte säga att det är vår tro som frälser oss, men förutsättningen för att vi ska bli frälsta är vår tro, för genom hjärtats tro blir vi frälsta (Rom 10:9). Men inte tro på vad som helst, utan tro på Jesus och vad han har sagt och lovat.

/PB

....., men när de kom till Harran... (1 Mos 11)

"Men när de kom till Harran slog de sig ned där" (1 Mos 11:31)

Jag skrev igår om alla 1.153 gånger som ordet "men" nämns i Bibeln. Ibland är det i negativ betydelse, att något började bra, men..., och ibland är det i positiv betydelse, att allting gick dåligt, men en dag....

I dagens vers började allt bra. Gud kallade Abrahams familj att lämna Ur i Kaldeen för att utvandra till Kanaan. Och de var lydiga. Terach, Abrahams far, tog med sig sin son och utvandrade. De gjorde som Gud hade sagt. De lämnade allt för att följa Herrens ledning. I rätt tid, i rätt riktning.

Jag tror att vi är många som kan känna igen oss i Abrahams uppbrott. En dag mötte vi Herren och bestämde oss att följa honom helhjärtat.

Men något kom i vägen. De var kallade till Kanaan, men då de kom till Harran slog de sig ned där. Det står inte varför de gjorde det. Men något hände som gjorde att de gav upp sin kallelse, sitt beslut att följa Herren. De var lydiga halvvägs. De stannade inte bara i Harran tillfälligt, de bosatte sig där.

Det kanske kan vara så i ditt och mitt liv också. Vi gjorde en överlåtelse och började följa Herren, men halvvägs tappade vi kursen och fastnade någonstans på vägen. Det blev inte som vi hade tänkt eller som Gud hade tänkt.

Men Gud gav inte upp. Ännu en gång kallade Gud Abraham och sa: "Lämna ditt land, din släkt och ditt hem, och gå till det land som jag skall visa dig. Jag skall göra dig till ett stort folk, jag skall välsigna dig...." (1 Mos 12:1-2).

Så är det också i ditt liv. Även om du gick fel i första läget, och andra läget, och tredje läget, har inte Gud gett upp med dig. Han kallar på nytt. Det finns välsignelser framöver. Både för dig och genom dig till andra. Gud har inte gett upp. Ännu en gång...

/PB

2.153 "men" (2 Krön 33)

"Herren talade....men de ville inte lyssna" (2 Krön 33:10)

Det är utan tvekan ett av de absolut vanligaste orden i hela Bibeln. Ordet "men" förekommer 1.153 gånger.

Första delen av meningen talar om en möjlighet "Herren talade", men den andra delen av meningen, "men de ville inte" uttrycker människornas negativa gensvar på Guds erbjudande.

Gud talar fortfarande, är det någon som vill lyssna idag? Eller är vi alltför upptagna i församlingarna med att genomföra våra väl regisserade gudstjänster och aktiviteter? Vågar vi bli så stilla att vi kan höra Gud tala?

Det vanligaste sättet vi kan höra Gud tala på, är genom att läsa Bibeln, "Guds ord". Där kan vi när vi vill sätta oss ned och ta emot vad Gud vill tala till oss.

I Joh 8:31 säger Jesus: "Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar". Lite senare i samma kapitel (vers 47) säger Jesus "Den som har Gud till fader, han lyssnar till Guds ord". Ordet "ord" förekommer i båda verserna, men vad vi inte ser på svenska, är att det är två olika grekiska ord som översatts till samma ord på svenska. I den första versen (vers 31) är det grekiska ordet Logos och i den andra versen (vers 47) är det Rhema. Då jag förblir i Logos, läser Bibeln regelbundet, kan jag uppleva att Gud talar till mig genom sitt Rhema, som är ett personligt tilltal till mig i min situation. Det är naturligt att jag ska höra Gud tala i mitt liv. Ja Jesus säger till och med att "Mina får lyssnar till min röst" (Joh 10:10).

Gör det till en vana i det nya året. Bestäm dig dig för att läsa Bibeln varje dag. Ta en stund i stillhet och ge dig tid att verkligen "höra" vad Gud vill säga till dig.

Låt 2015 bli ett positivt "men" i ditt liv. Tänk om ditt vittnesbörd i slutet av året kommer att bli: "Förr läste jag nästan aldrig Bibeln, men i januari 2015 bestämde jag mig att varje morgon börja med att läsa Bibeln, och nu har jag börjat höra Herren tala till mig."

Det finns många positiva bibelläsningsprogram i Sverige just nu. Ett av dem finner du HÄR.

/PB

"....dock inte av hela hjärtat" (2 Krön 25)

I bibelläsningsplanen (i vänsterspalten på förstasidan) läser vi nu från Andra Krönikeboken. Den ene kungen efter den andra betygssätts. I det 25:e kapitlet kan vi läsa om kung Amasja, och om honom kan vi läsa: "Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, dock inte av hela sitt hjärta" (2 Krö 25:2).

Den första delen av meningen är bra, ja till och med perfekt. Men så kommer tillägget "dock inte av hela sitt hjärta". Vad kommer det att stå om mig en gång? Vad kommer det at stå på min gravsten? Kommer det att stå: "Peter var en Jesu lärjnge, dock inte av hela sitt hjärta"?

Det handlar om hela hjärtat. Det är hela hjärtat Herren vill ha. Något mindre än hela hjärtat är han inte inresserad av.

Jesus är tydlig i vad som är allra viktigast i livet: "Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet" (Matt 22:37-38).

Hur mycket får Herren av mig? Får han det som blir kvar då jag tillfredsställt mig själv? Han vill inte bara ha "det som blir kvar", han vill att du ska börja med Honom. Det är först då som alla de andra sakerna i livet kommer på rätt plats. Han säger: "Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också" (Matt 6:33)

Får Jesus bara den tid som blir över i mitt liv, då jag först har gjort allt som jag har lust till?
Får Jesus bara de pengar som blir över, eller börjar du med att avskilja ditt tionde till honom?

/PB